h1

Fyra speciella människor som funnits i mitt liv.

mars 6, 2008

Det har funnits fyra speciella människor i mitt liv, fyra äldre människor och ingen av dem är i liv idag. De medför så mycket minnen och så mycket värme så jag vill tillägna ett helt inlägg till dem. Det är de värda. Fyra människor som levt ett helt liv, som hade så mycket erfarenhet. Fyra människor som jag ser upp till något fruktansvärt, fyra människor med olika liv och olika bakgrund men som ändå skänkte mej minnen. Fyra människor som stod mej närma fast på olika sätt. Fyra människor som jag skulle ge vad som helst för att få träffa igen.

Farmor – Jag minns så mycket av farmor, farmor är den jag minns välast. Jag minns hennes mat och hennes efterrätter som var så fruktansvärt goda, ingen kommer i närheten av den matlagningen. Jag minns hennes doft fortfarande. Jag minns även att varje gång vid samma tidpunkt satt farmor och somnade när vi tittade på barnprogram. Jag minns även hennes egna tillflykts ort när farfar blev för full, hennes husvagn. Jag enda gången jag såg henne gråta, det var när två av hennes 20 katter fick kattungar och pappa var tvungen att ta dem i från henne eftersom de tyckte hon redan hade för många katter, men jag minns också att det bara var en av de katterna som fick gå in. Jag minns alla gånge vi hjälpte i trädgårdslandet och hur vi fick en rabarber som vi doppade i socker efteråt. Jag minns skogen runt om hennes hus, hur hon hjälpte oss att dra pinnar till att bygga en koja. Jag minns så mycket, jag minns så mycket så jag skulle kunna fortsätta tills imorgon. Jag minns henne med värme i hjärtat, men det som fortfarande gör ont, det var att hon dog utan att jag fick säga hej då. Att hon dog så plötsligt utan en förvarning. Hon var så speciell, en var en riktig sån krutgumma.

Mormor – Hon var speciell fast på ett helt annat sätt än farmor, jag minns mycket saker om henne. Men mormor var det mest humor, jag minns hur hon ville vara med och spela kort när vi kom till henne efter skolan, men att hon inte kunde och vi satt och höll masken för vi hade alla redan lärt oss att säga att hon gjorde fel var i lönt. Hon satt med huvudet högt och såg väldigt koncenterad ut varje gång. Jag minns att mormor hade alla världens sjukdomar man kunde ha eftersom hon var hyprokondiker, hon hade den tjockaste sjukhus journalen man kan ha och jag och mamma for på alla världens olika sjukhus med henne kändes det som. Jag minns också att hon alltid frågade samma saker om och om igen, men förstår nu att hennes sjukdom började långt tidigare än vi trott. Jag minns hennes historie mot slutet och hur vi skrattade gott när vi kommit hem. Jag minns att vi inte under några som helst omständigheter fick störa henne under bingon på tv:n. Jag minns så mycket roliga saker som jag fortfarande kan skratta åt dag. Hon var en härig kvinna, men enormt mycket erfarenhet bakom sej. Hon var den starkaste människan jag känner. Hon var enormt pedantisk, var sak hade sin plats. Men jag minns också vårat sista möte, hur hon drog sin sista suck när jag vakade henne när hon låg inför döden. Hur hon kramade min hand och drog sin sista suck. Ett så otroligt vackert och varmt ögonblick som jag kommer att bära med mej hela livet.

Farfar – Han var en otroligt stark man, en man som inte sa något förrens det var läge för det. Jag minns honom som en inbunden man med ett enormt psyke. Jag minns hur han hjälpte oss att bygga kojan i skogen, jag minns jesus musiken som han alltid spelade när han fått i sej ett par snappsar, jag minns att man alltid kunde säga hur mycket han druckit eftersom för varje snaps han tog höjde han musiken lite högre. Och när det var på max såg farmor alltid till att han kom i säng. Jag minns hans husvagn hur det var förbjudet område för oss barn. (Ja, farmor och farfar hade varsin i varsin ände på gården.) Jag minns att hans saker skulle man inte röra utan att fråga, jag minns också enda gången jag såg farfar gråta och det var när jag hade skrivit i hans telefonbok utan lov, men denna gången gjorde det inget eftersom jag hade skrivit.. ”Jag älskar dej farfar. Jag minns gåtan som han alltid drog och jag minns hur imponerad han var varje gång vi svarade rätt. Men vi kunde ju gåtan utantills. Jag minns mitt sista möte med honom med värme, jag minns hur han låg i sängen och inte hade många timmar kvar i livet, jag minns att han var väldigt sjuk i cancer. Jag minns då hur han mumlade gåtan så tyst att vi knappt kunde höra den och när vi sa svaret lös han upp med hela ansiktet. Det är en man jag skulle vilja träffa idag som vuxen och bara få utbyta ett par ord med. Se hur han var, se vad han tyckte och kände. Saknar dej farfar.

Morfar– Han dog när jag var liten, morfar är den jag har minst minnen av. Men för andra barn skulle det vara skrämmande att ha en morfar som han, men mina minnen är inte skrämmande. Jag vet att mamma alltid försökt att skydda oss, men vi förstod tidigt. Morfar var en sk. ”Parkalkoholist”. Jag minns morfars parkbänk och hur hans namn var inristad i bänken, jag såg den när jag var tonåring, ett par år efter att han gått bort. Eller ganska många år. Idag finns inte bänken kvar, men bänken och tallen bakom påminner mycket om honom. Jag minns hur mamma sa att jag skulle sitta kvar i bilen när hon skulle till morfar men att jag alltid smög in efter henne. Jag minns hur morfars kompisar var där, de var alltid snälla. Men stanken av gammal alkohol och fylla var enorm. Jag minns att det aldrig var speciellt städat där. Jag minns att han inte ägde mycket saker. Hur tomt det var överallt. Men jag minns också att han inte hade ett enda kort någonstans, förutom på tv:n, där var ett stort kort inramat på mej. Morfar sa aldrig något, men det kortet gjorde att han blev speciell, att han måste tyckt att jag var speciell eftersom han hade kort på mej. Min syster var så liten så jag tror inte ens hon minns honom. Jag minns det sista mötet med honom, då han blivit sjuk och fått ta bort ena benet, hur olycklig han var mot slutet. Hur han slutade dricka den sista tiden och att han aldrig sa så mycket på sin 70 års fest strax innan han dog. Men jag minns honom med värme, inte alls på det sättet som mamma INTE ville vi skulle minnas honom. Jag minns honom med precis lika mycket kärlek som de andra.

Annonser

9 kommentarer

  1. Mina mor- och farföräldrar har också haft stor inverkan på mitt liv, särskilt mina farföräldrar. Det är en sådan enorm förlust när man förlorar den äldre generationen. Inte blev det bättre av att jag förlorade tre av mina fyra farföräldrar inom loppet av 2 månader…! Men jag ska alltid minnas dem! Kram!


  2. Tonårsmorsan: Jag minns de 2 månaderna av ditt liv. De måste varit enormt jobbigt! Och man minns dem alltid :)


  3. Tack för dina kommentarer :)

    Jag har inte heller någon av mina mor/far föräldrar i livet :/ Min morfar hann jag inte ens träffa :(


  4. Nä uch. Jag har farmor och farfar och mormor kvar. Men har aldrig träffat min morfar eftersom han blev skjuten när mamma bara va åtta år. Men det är sorgligt att dom ska försvinna så fort. Att man inte ens ska kunna träffa dom. Jag jade lätt velat träffa min morfar. bara för att se hur han skulle se ut eller vilken personlighet han hade. Hade han levt tror jag heller inte min mormor hade varit den hon är idag. Eller inte för att det är några som helst fel på henne Men jag VET att hela hennes liv förändrades den dagen morfar dog..

    kram till dej.


  5. Wysteriia: Men så tråkigt att du inte hann att träffa honom. Hade kanske varit kul att ha en bild av honom :)

    Machuna: Ja jag vet, jo jag tror precis som du säger att din mormor förändrades efter det. Vem skulle inte göra det av en sådan tragisk händelse :)


  6. Hej! Tack för kommentarerna! Jag tycker definitivt att du ska se Into the wild, den berör filmen. Såna filmer gillar jag, som man inte glömmer direkt man ser dom utan man bär med sej dom. Haré bra!


  7. Jaså? Jag älskar komiker så hade svårt att välja där =)


  8. Vilka fina minnen du har. Märks att dess människor betytt mycket för dig. Fint att du hedrar dom i din blogg också.
    :)

    kram!


  9. Witch: Ja, de har betytt massor :)



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: