h1

Min Lillebror..

april 29, 2007

Min yngsta lillebror fyller 17 år om en månad, han är väldigt speciell.. Han har alltid varit väldigt inåt bunden och aldrig direkt pratat. Man har liksom fått trycka ur han orden. När han var liten var han en clown, han livade upp oss alla med sitt söta leende. Han lekte apa och fick oss alla att skratta. Ville man bli på bra humör så var det bara att träffa honom. I takt med att han började skolan förändrades han. Han var killen i klassen som blev mobbad, han blev mer och mer inåt bunden för varje år som gick. Det gick inte att prata med honom, han slöt sej som en mussla och när man försökte prata om vardagliga saker med honom, suckade han och man såg på honom att han ville man skulle vara tyst.

Hur mycket vi än försökte gick det inte att prata med honom. För nått år sedan gick han sin egen väg, han började låta håret växa, han färgade det svart, han bar bara svarta kläder. Han hade varit utstött under hela sin uppväxt så han kände nog att det inte spelade någon roll längre. Men med takt att han förändrades, att hans utseende förändrades så öppnade han sej, sakta men säkert. Och sakta men säkert såg man hur han accepterades, han accepterades inte som den där vanliga killen som inte stack ut. Men nu accepterades han som den enda långhåriga killen i klassen som bar svarta kläder..

Under denna tiden har han utvecklats nått enormt. Han är en av de smartade människor jag känner men han har aldrig fått en chans att visa det. Eftersom han frånvaro i skolan pga av mobbingen har gjort att han nu står utan betyg när andra kommer in på den linjen de valt. Och som vanligt har skolan inte gjort någonting för att hjälpa honom. Men han verkar inte så ledsen över det. Han har sakta men säkert fått tillbaka sitt leende på läpparna och igår för första gångenpå 10 år fick jag en…

KRAM!

Och det säger mer än 1000 ord..

Annonser

3 kommentarer

  1. Det är konstigt, men psykologer talar ofta om svarta målningar, klädval osv just med personer som är inbundna, är deppiga eller annat. Därefter tolkar dom in det svarta, gör något påstående om människan det handlar om, och också ger en diagnos av något slag. Psykologer tror ju sällan att en människa är frisk. Man måste födas och väga 3500 kg och vara 50 cm lång osv. Man ska inte tänka själv och bli en egen individ med egna drömmar och visioner.Det är lite läskigt tycker jag. Och givetvis drog jag ju en ganska stor skara över en kam,vilket inte är riktigt sagt….egentligen flippade jag ut nu,vad jag egentligen ville säga var…
    Förmodligen klädde din bror sig i dräkt/mask, han var tvungen att bära för att gå vidare.Jag tror att det är nödvändigt för vissa människor. Ahhh jag svamlar,men jag tror du förstår vad jag menar.
    HA en skön natt och sov så gott/kram


  2. Vad härligt att läsa =) Min lillebror är inte heller så utåt som jag har förstått fast han är ju inte mobbad, bara lite tystlåten i vissa lägen.. Det jag vill ha sagt att jag vet den där glädjen man får när han verkligen visar en glad och utåt sida och att man förstår att han mår bra =D Det gör mig överlycklig!
    Jag gillar din blogg btw ;)


  3. Jag känner en tagg av dåligt samvete när jag läser. Min yngsta dotter blev också tyst och inbunden sedan skolan började och hon var helt oigenomtränglig. Nu först har jag fått veta att hon var utsatt i skolan. Åh, lilla barn , tänk om hon sagt något. Jag kommer aldrig över den skuldkänsla jag har över min blindhet.
    Så när du avslutar inlägget med kramen förstår jag vilken lång vandring din bror har gjort.
    Kram



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: