h1

Jag har brutit mot lagen!

februari 26, 2007

Lagar är till för att följa, det vet vilken människa som helst, även jag. Och visst har jag brutit mot lagen innan, jag kanske har snott en choklad på Ica när jag var liten, Jag bröt mot lagen ett par gånger när jag var yngre, ung och dum. Men vem har inte gjort det innan? Någon gång har nog alla gjort det om man tänker efter. Men när jag fick mina barn förändrades mitt liv. Såsom alla förändras när man blir vuxen. Men nu sitter jag här och vuxen och faktiskt brutit mot lagen. Jag bröt mot lagen i lördags, jag gjorde en sak som jag kommer att få stå för. Jag kommer att stå för det, men jag kan må skit över att jag gjorde, jag kan ångra mej något fruktansvärt mycket. Men det hjälper inte. Jag vet att det aldrig skulle hänt mej om jag varit nykter, men det går inte att skylla på. För jag har faktiskt gjort det.

Att sitta på polisstationen som 27 år är inget jag rekommendera, att bli intvingad i en polisbil är heller inget jag rekommenderar. När jag tänker tillbaka på lördagskvällen känns det som en dålig film. Det är inte jag, och jag lovar er. Att lördagskvällen är ett minne som jag aldrig kommer att glömma. Dels var jag chockad för det som precis hade hänt, dels var jag chockad för att jag var tvungen att åka med polisen, dels för att jag fick sitta på förhör. Vilken stark människa som helst kan bli liten av det…

Fråga mej inte vad som hände, och hur det kunde hända för det vet jag inte. Allt gick bara så snabbt, och rätt som det var, var det 4 polisbilar där med hundar osv. Allt gick så otroligt fort, att jag nog inte hann att reagera förrens jag satt i baksätet med en polis och en gläfsande hund i örat på mej. Inte förrens dagen efter han jag fatta vad som egentligen hänt. Jag minns inte mycket, Men jag minns tillräkligt för att inte vilja vara med längre, jag minns så pass mycket att jag kommer att ha ångest tills detta är över. Jag får ont i magen av att tänka på det, ångesten gör mej illamående. Ångesten äter upp mej.

Och vet ni? Ingenting som jag inte har mej själv att skylla. Hänt har hänt, och jag får skylla mej själv. Även om andra kanske inte tycker att det är så farligt, det kunde blivit värre, så för mej kunde det inte det. För mej är det de värsta som kan hända. För jag vill inte bli som min pappa… Men som jag skrev innan.. Kanske det ligger i generna. Men min mamma försöker intala mej om att det inte alls är så. Utan att jag bara hade otur. Men nej, jag hade inte otur. Jag gjorde faktiskt det där.. Det där som ingen 2 barns mamma gör. Det där som man absolut inte gör om man har mina åsikter och mina värderingar. Om man fungera som mej.

Om ni hade vetat vad jag gjort hade ni inte tyckt om mej, och det vill jag inte. Jag vill inte att folks ka tycka illa om mej, dömma mej för nått jag gjort som egentligen inte är jag.

Annonser

13 kommentarer

  1. Love det som har hänt är inget som vi måste veta inget som vi måste därmed dömma dig för. Det som har hänt är ditt bara ditt. Men annars finns vi här… kram anki


  2. Det låter tungt…
    Jag hoppas dock att du finner styrka att förlåta dig själv och kunna gå vidare, vad det nu rör sig om. Hoppas du har någon i din närhet som är villig att lyssna och hjälpa dig bearbeta händelsen.
    Styrkekramar till dig!


  3. Barba: Nej, jag vet, Tack för att ni respekterar det :) Tack. Kram :)

    Isabella: Jo det är lite tungt just nu. Kanske som du säger att jag måste förlåta mej själv innan nån annan kan förlåta mej :)


  4. Full + brutit mot lagen…hmm…
    Du har kanske satt dig bakom ratten när du inte borde gjort det?
    Jag spekulerar vilt här.
    Min avsikt är inte att få dig att berätta, det gör du när och om du vill.
    Du har gjort något dumt, det begriper vi alla.
    Du är också väldigt ångerfull.
    Hur kan man tycka illa om någon som är uppriktigt ångerfull?
    Jag kan inte. Kan någon?
    Igen: Alla gör dumheter, jag hade ju själv en för-nära-polis-kontakt i januari som jag inte alls är stolt över.
    Du kan inte göra det ogjort så du har inget annat val än att se framåt.
    Förlåt dig själv nu, lär av det.
    Gör du det så går du ur det här som en bättre människa, inte som en sämre.
    Och så släpper du gen-teorin tack.

    Kram!


  5. Jag håller med om att du inte måste berätta… Kanske är det bra också att inte berätta för mycket på bloggen… Det finns många dömande aggressiva typer…

    Men döm dig inte för hårt… Alltså alkohol gör så människor gör konstiga saker… Det är nog mer vanligt än ovanligt egentligen.

    Blanda inte in barnuppfostran och sånt i det här, för du var inte med dem… du var full… du hade liksom ingen ”mamma-roll” med dig.

    Självklart ska du inte vara stolt om du gjort nåt dumt, men jag är ganska säker på att det inte var någonting så allvarligt som du känner…


  6. Hej
    Tänkte bara säga att jag inte dömmer dig. Du verkar dömma dig själv hårdast som man oftast gör när man ångrar sig.
    Tyvärr så går inte saker att göra ogjorda fast man skulle kunna ge bort allt man har för att få dem ogjorda.
    Alla har vi gjort saker som är tuffa att stå till svars för men det bästa med dem är att man oftast går starkare och klokare ur ”kaoset”.
    Vi alla som läser din blogg vet att du värnar om dina barn, släkt och vänner och det vet du också eller hur. Så lätt det är att göra en impulshandling när man är påverkad av alkohol och livet leker, varför skulle jag dömma dig för något som kanske lika gärna kunnat varit jag som gjort? Som någon sa, Det är bara att bryta ihop och börja om…
    Tänker på dig och massor med kramar. Bettan


  7. Love, jag är övertygad om att många här inte skulle tycka illa om dig. Oavsett vad du gjort så ÄR du aldrig din handling. Du har visat prov på en sådan förståelse för andra, som din pappa, men nu… Döm inte dig själv. Ta hand om dig vännen. Kram!


  8. Tack alla för era kommentarer och tack alla för att ni är så förstående.
    Och jo det är nog jag som dömmer mej själv hårdast :O)


  9. Nog är det så att man själv dömmer en själv hårdast. Jag hoppas att du är ok. Och att detta inte för för stora följder.

    *Kramar om*


  10. Karolina: Ja jag tror det är så. Nej jag hoppas inte heller att det får det :O Kram


  11. Vi har ingen rätt att dömma dig vännen … för ingen utav oss är fel fria. Vi alla gör fel saker ibland. Jag dömmer inte dig vännen. Och är det något så finns jag här för dig. Kram på dig. Du finns i mina tankar.


  12. Pärlan: Tack du är underbar. Massor av kramar till dej :)


  13. alla gör dumma saker ibland. Bara man lär sig att inte göra om dem!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: