Blev blåst på 2 timmar och 20 min.

Jag hade så mycket planer för denna dagen. Jag skulle fixa och dona här hemma, på förmiddagen tog jag det bara lungt och kikade lite på nätet och tittade på en film. La mej i sängen och slog på tv:n kl 12 och tänkte bara titta en liten stund innan jag satte igång här hemma med att plocka iordning i garderoberna. Nästa gång jag tittar på klockan är den 20 över 2. 2 timmar och 20 minuter försvann bara sådär. Som om någon var och vred fram klockan för mej. Ja jag somnade givetvis, jag som aldrig brukar sova mitt på dagen. Och inte var jag speciellt trött heller.

När man sover mitt på dagen brukar man alltid bli tröttare, men konstigt nog känner jag mej inte tröttare än innan. Jag tror inte jag fått bort infektionen från i helgen helt. För hur det än är så känner jag mej slö och tung i huvudet och gjorde det redan innan jag somnade. Inte vidare märkbart men det känns iallafall att kroppen inte är riktigt 100a. Eftersom jag sovit bort hela eftermiddagen tackar jag för att jag inte gå på mitt pass förrens på lördag och alltså har tid att fixa garderoberna imorgon. Sen jobbar jag 4 dagar i sträck igen innan jag är ledig igen.

Nu är det snart dags att börja med maten, dillstuvad potatis och isterband. Tänk vad fort denna dagen gick idag, nu är det snart kväll och halva dagen bara försvann.

The secret life of word (2005)

The secret life of word

Det var en film vars handlingen kanske var lite stel, men som stannade kvar i hjärtat en stund efter att man sett. Det var en film som berörde även den lite stela handlingen. Det var en lite speciell film, ingen topp fem film men den var ändå bra. Eftersom den berörde och gav ett annorlunda budskap.

Handling: Det handlar om den döva tjejen Hanna och hennes vanor i livet, eller ska vi säga rutiner. Hennes brist på levande. Hon jobbar på en fabrik, men en dag blir hon avstängd en månad för att ta semester, det slutar med att han hon hamnar på en oljerigg och tar hand om skadad man. Hon tar hand om honom med ömhet och först vill inte släppa in någon på livet, men sedan ser man att ju mer han pratar ju mer öppnar hon sej och talar om sina hemligheter. Och helt plötsligt får man en helhet av varför hon lever det livet hon lever. Handlingen är ganska enkel, men ändå berörande.

Betyg: 3 av 5

Mina 7 BÄSTA bloggar!

Tänk vad lite kan glädja så mycket! Tonårsmorsan hade nominerat min blogg och jag blev så glad.

Tack snälla! Nu är det min tur och här är reglerna:
1. The winner can put the logo on her blog.
2. Link the person you received your award from.
3. Nominate at least 7 other blogs.
4. Put links of those blogs on yours.
5. Leave a message on the blogs of the girls you’ve nominated

Tonårsmorsan

Bounty66

suzanita

Trollhare

Znogge

Turez

Machuna

Detta var mina nominerade utan inbördes ordning.

Jag är INTE udda :-)

Jag har fått en bloggutmaning utav suzanita. Jag tror jag gjort denna innan men gör den igen. Jag ska berätta 5-7 udda saker om mej själv. Och nu får man verkligen tänka till.

1. Jag trodde jag var den enda som tyckte om att tvätta men suzanita var visst likadan :-)

2. Jag bär alltid olika strumpor på varje fot.

3. Jag går alltid i långarmat, (även sommaren)

4. Jag älskar grillchips med dilldipp.

5. Jag gråter alltid till kärleksfilmer.
”Bloggare som blir ”tagna” ska skriva 5-7 saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren tre nya bloggare och gör en lista av deras namn… Efter att det är gjort skriver han/hon en kommentar i deras blogg för att låta dem veta att de har blivit tagna och att de ska läsa ens egen blogg för mer information”.

Jag utmanar ingen denna gången, men ni som vill göra den får gärna göra den :)

Dunderförkylning och ett fett lönekonto!

Jag vaknade i fredags med världens förkylning och dunder täppt i näsan. Frös och hade feber, låg i sängen nästan hela dagen. Visste att jag hade en tuff helg med en massa jobb framför mej så jag började få panik det sista jag ville var att sjukanmäla mej. Men med nässpray och alvedon har jag även klarat av denna helgen. Men när jag gick från jobbet igår efter mina 13 timmars dubbelpass var jag helt slut. Har sovit som ett barn inatt. Men är ändå stolt över mej själv att jag klarade av det.

Min chef ringde i fredags och sa att jag fick en månad förlängt på rad så nu har jag jobb till slutet av september och ingen är gladare än mej. Det ska bli riktigt skönt med en månad till. Jag blev faktiskt överlycklig, precis lika överlycklig som när jag kollade kontot idag på morgonen. Den lönen var helt underbar, den innebar 3000 kr mer än vad jag räknat med. Det var verkligen lön för mödan kan jag säga.

Så nu har jag skickat efter ett par jeans som belöning till mej själv, tyckte jag var värd det efter denna månaden. Och Ebba ska få sitt efterlängtade skrivbord till sitt rum. Hur kul som helst. Nu är jag ledig i 2 dagar, så jag ska ägna de dagarna åt att städa upp här hemma efter barnens bus i helgen när mamma jobbat. För när mamma inte är hemma leker de överallt och ingenstans, ja överallt förutom på sitt rum.

Ha det bra sålänge

Min vanliga jävla otur!!

Min vanliga jävla otur har helt klart tittat fram igen. Jag undrar när jag ska få slippa vara otursföljd av en massa demoner som vill mej illa. Va har jag gjort för att förtjäna all otur jag har. Vi skaffade boxer, hade det ett bra tag, sedan band vi upp oss ytterligare på 1 år när vi tecknade Canal digital, en månad efter går digital boxern sönder. Och garantin på boxern hade gått ut. Här stod vi då och fick betala ca 450 kr i månaden men ändå var utan tv-kanalerna. Då kom erbjudandet från Telia att man kan kunde teckna ett abonomang med dem med gratis i ett helt år. Passade ju perfekt eftersom jag fortfarande hade 10 månader att betala på Boxern. Nu denna månaden är det sista månaden jag betalar till Boxer. Jag var överlycklig och band upp mej på Telia.

I 2 veckor har jag funderat på hur jag ska göra för att kunna ta med mej kanalerna in till sovrummet när jag går och lägger mej. Köpte en ny sladd men den var förkort, då den längden jag behövde var slutsåld. Fick tag på rätt sladd efter en vecka och kunde nu för 2 dagar sedan stolt bära med mej digitalboxern och lägga mej i sängen på kvällen och titta på tv:n. Ingen var stoltare än mej. 2 HELA jävla kvällar höll den lyckan i sej. Eftersom sladden låg över golvet över natten, tror ni inte då att jag vaknade med en duns i natt. Jo hunden hade ner digital boxern och den sprack. Jag fick svårt för att sova och började oroa mej för hur jag skulle göra nu. Tur jag jobbade hela helgen eftersom jag skulle vara utan tv:n. Men synd om barnen…

Till slut steg jag upp och kopplade ihop allting vid 5 i morse, och tror ni inte att den funkade, fast det fattades plastbitar till den. Helt sjukt men så glad blev jag. Men tänkte jag behöver ju ändå en ny, gick in på Telias hemsida och kollade lite och ser till min fasa att en ny digitalbox kostar 1700:- kr. Det kan jag se mej om i stjärnorna. De pengarna har inte jag… Tänkte jaja, den får väll vara halv då eller nått. Den funkar ju iallafall. BRAK!!!! Då va det katternas tur att välta ner den… Nu är den svart!! Inte ett liv i den.

Vi har ingen tv att titta på och vi får hoppas att det finns någon form av garanti annars är vi nog det enda hushållet i sverige som inte har en tv att titta på, för jag har inte råd att köpa en ny så är det bara… Och inte råd att teckan mej på ett nytt abonomang.

När ska min otur sluta förfölja mej???

Min stora tjej!!

Idag börjar min stora tjej 2:an. Det är hemskt vad tiden går fort. Jag tror hon såg fram imot att skolan skulle börja. Hon var så fin när hon gick iväg med sin fläta, sina nya kläder och sin nya ryggsäck. Och för att inte prata om hur stolt hon var. Nu är det ett helt år kvar innan sommarlovet är här nästa gång. Det har gått så fort, men det tror jag beror på att jag jobbat. Jag har lovat henne att vi ska köpa ett skrivbord denna månaden nu eftersom jag får ganska mycket pengar över i och med att jag jobbat. Sen hittade jag rosa gardiner med dödskallar på som hon ville ha till sitt rum. Jag tror det kan bli kanonfint.

Men ett skrivbord är bra för henne att ha i och med att hon ska slippa sitta vid köksbordet och göra sina läxor, det kommer ju bli lite tuffare läxor detta året. Hon lärde ju sej så otroligt mycket i 1:an så jag kan ju bara drömma om hur mycket hon lärt sej efter detta året. Det värsta är att barnen börjar bli så stora så man hinner inte själv med.

Jag är ledig idag, sen jobbar jag imorgon och är ledig på fredag sen jobbar jag hela helgen. Efter det har jag 2 pass till nästa vecka sen är det slut på schemat!. Jag hoppas de ringer ofta för jag kommer att sakna det jobbet något oerhört mycket!!

Lider mot sitt slut!

Mina jobbpass börjar lida mot sitt slut och hösten känns oviss. Även om jag kommer att vara kvar som springvikarie är det ju långt ifrån samma sak som att ha sitt schema. Men alla undersköterskor måste börja där för att få en fast tjänst inom ett par år. Att jag gett 100% känns bara bra, det känns bra för mej själv eftersom jag visat att jag kan, jag finns! Jag hoppas att de kommer att behöva mycket hjälp för jag kommer att sakna det arbetet, jag trivdes verkligen där. Och kan med handen på hjärtat säga att det är det enda jobbet jag haft som bara känns så rätt.

Jag har visat vad jag kan och jag har haft turen att få vara kvar som springvikarie, arbetskamraterna har gett mej mer ros än vad jag fått på någon annan arbetsplats, man har verkligen kännt att de uppskattat mitt jobb. Och det känns skönt, men nu börjar dagarna på schemat rulla ner och det känns vemodigt.

Men samtidigt får jag mera tid till körkortet, det körkortet som är så efterlängtat..

Ha det bra alla ni där ute..

Och det var den sommaren 08!

Sommaren som försvann!!

Innan jag visste ordet om det var det slutet av sommaren, hela sommaren gick utan att jag ens märkte det. Inget rolig har vi gjort, njutit av det fina vädret på sin höjd. När det varit väder vill säga. Ebba börjar snart skolan igen och jag som inte tycker det är länge sedan hon fick sommarlov, känns som jag missat en hel sommar tillsammans med henne och lilla Nellie. De har som oftast sovit när jag kommer hem, lika sött som de sov när jag gick till jobbet. De korta stunder man träffat dem frågar de.. ”Mamma när är du ledig nästa gång?”.

Jag klagar inte, jag är glad för varenda krona jag får in på mitt konto den 27:e. Men visst känns det vemodigt det måste jag ju iallafall erkänna för mej. Vissa dagar i sträck har jag varit på jobbet mer än hemma. När man har varit hemma vissa veckor har det bara varit huvudstupa i säng. Den elva timmars vila reglern som gäller för ordinarie person gäller iallafall inte semestervikarie, iallafall inte mej. Jag är glad och nöjd över vad jag gjort denna sommaren, inte missat en timma och varit till hands hela tiden. Men visst har det varit synd om barnen det måste jag ju erkänna. För även om det är fina pengar på kontot och en fortsatt springvikarie tjänst har det varit tufft det måste jag ju få säga.

1 hel helg på hela sommaren har jag varit ledig, och även om jag nu visat mej så duktig så att min chef vill ha in mej som vikarie på fler ställen.. Så tänker jag på barnen.. Det har inte varit en rolig sommar för dem. Och nästa vecka börjar hon 2:an, den där stora damen. För stor det är precis vad hon börjar bli!! :)

Livstecken!!

Jag inser nu att det är på tiden att jag skriver en rad för att visa att jag lever. Egentligen borde jag ju ha hur mycket som helst att skriva om, men orken till att skriva ner det saknas. Jag har jobbat väldigt mycket och när jag är hemma vill jag bara vara ledig och umgås med barnen varenda lediga minut. Jag har 2 tuffa veckor kvar innan mitt schema lugna ner sej. Sedan ska jag satsa helhjärtat på körkortet.

Sen tror jag inte det fattas en enda pusselbit i mitt liv. Sedan är det precis som jag vill ha det. Nu är äntligen datorn fixad med. Den har inte funkat på 3 veckor tror jag, men har inte haft någon ork till att rätta till den. Men nu funkar den så nu kan jag läsa era bloggar igen.

Annars får ni stå ut och bara få ett livstecken från mej någon gång ibland.

Ha det så bra sålänge!!